Kategoriarkiv: utland

Cupcakes eller Cake wrecks?

På tal om trender. Jag tycker mig se ett mönster i de bakverk som fyller bakbloggar och mattidningar nu för tiden: de är alla extremt genomarbetade. Det är tårt-konstverk i sugarpaste, über-detaljerade miniatyr-muffins (förlåt, cupcakes), perfekt släta macarons där varje ingrediens vägs in på grammet och äggvitor separeras dagar i förväg…

Inget ont om dessa fantastiska kreationer eller de som gör dem (jag är själv rätt förtjust i pilliga eller krävande recept). Men som enkel hemmabagare kan det ändå hända att man blir lite matt. Eller än värre, handlingsförlamad  av mindervärdeskomplex, då all ens egen bakning känns löjlig.

I såna situationer är jag glad att Cake Wrecks finns. I denna underhållande blogg hittar man bilder av tårtor som på ett eller annat sätt blivit riktigt misslyckade och/eller konstiga. Eller som bloggens tagline beskriver det ”when professional cakes go horribly, hilariously wrong”. Det är en befriande motvikt till de perfekta mästerbakverk som annars möter en i bloggvärlden. Ett besök på Cake Wrecks kan i en handvändning bota ovan nämnda mindervärdeskomplex, och få den vanligaste syltgrotta att kännas vacker i all sin enkelhet.

Shanghai

För drygt fem månader sedan skickade jag in ett bidrag till tävlingen Cake of Sweden. Det var en kul grej, i en släng av inspiration. Inte hade jag väl kunnat tro att min cheesecake, påhittad en natt då jag inte kunde somna, skulle ta mig till Kina… Men det gjorde den alltså, och för en månad sedan tog jag mamma med mig och for till Shanghai.

Drygt en vecka tillbringade vi i denna jättestad (17 milj. invånare). Det var en fantastisk vecka, med mängder av intryck. Den mest påtagliga känslan var: VARMT! Vi hade uppemot 40 grader och sol hela veckan – svettigt, men underbart tyckte jag. Det enda tråkiga med en sådan värme är att man inte blir så hungrig. Inte helt optimalt, när det finns så mycket att äta och smaka på överallt…
Men jag är inte den som låter mig hindras så lätt! Vi hann prova både kinesiska snabbmatskedjor, fina restauranger och gatmat från små hål i väggen. Vi frossade i fantastiska bagerier och avnjöt en lång dim-sum brunch på ett tjusigt hotell. Frukosten på vårt eget hotell var inte heller dålig: ett stort utbud av både kinesisk och västerländsk mat gjorde att man kunde äta olika saker varje dag. 🙂 Till exempel fanns det dumplings, sushi, fried rice, stekta svampar, exotiska frukter, små bakverk…

På bilderna här syns ett urval av våra kulinariska äventyr i Shanghai. Jag har förstås många fler bilder, och inte bara på mat… men är det matblogg så är det! (Klicka på bilderna så blir de större)

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om de olika rätter vi åt och allt spännande vi testade, men då skulle det här bli världens längsta blogginlägg… Faktum är att Shanghai inte har så mycket klassiska sevärdheter, utan främst omtalas för just sin rika matkultur (och shoppingen).
Och så har de världsutställningen förstås, det var ju den som tog mig till Shanghai egentligen.

Expo 2010 som den heter, är ett jätteprojekt, där de deltagande länderna har chansen att visa upp sig från sin bästa (?) sida, och förbättra sina relationer med Kina. Den svenska paviljongens tema är Spirit of Innovation, och där visas det bland annat upp olika svenska uppfinningar och företag (vad sägs om blixtlåset, pacemakern, kylskåpet, TetraPak och Skype?) samt berättas om hur vi har löst olika miljöproblem t ex. Man blir faktiskt ganska imponerad av vårt lilla land!

I min vinst ingick ett besök på Expon, med privat guidning och lunch i den svenska paviljongen. De som tog emot mig var Taste of Nordic, som ansvarar för cateringen i den svenska paviljongen. Det är alltså de som bakar Cake of Sweden och säljer den i paviljongens kafé.

Det var nog inte förrän jag såg det med egna ögon som jag faktiskt trodde på att min kaka fanns där, på riktigt. Men det gjorde den alltså!

Fortsätt läsa

Resereportage?

Ja, jag vet att jag lovade ett Shanghai-inlägg, och det kommer. Jag måste bara få min hemtenta klar och inlämnad (senast torsdag) så att jag kan ge inlägget den tid det förtjänar.

Tills vidare vill jag tipsa om Solresors tävling, där man har chansen att få ett uppdrag som resereporter, en vecka på Teneriffa. Låter det inte fantastiskt? Tävlingen är öppen för alla som har en blogg, klicka dig in på webbplatsen för att läsa reglerna.

Själv har jag ju mina matskribentambitioner, och ett resereportage av mig skulle säkert till stor del handla om mat och godsaker (jag behöver bara titta igenom mina Shanghai-bilder för att ana ett mönster)…

Mitt drömresmål just nu vore Italien, och Kalabrien. Jag har faktiskt aldrig varit i denna gourmetmatens högborg, men jag kan verkligen föreställa mig att det är alldeles, alldeles underbart.

Vad är ditt bästa matminne från en utlandsresa?

Världens bästa mat!?

Ikväll snubblade jag över en  länk från tidningen The Guardian, där man listar världens 50 bästa saker att äta, och var man ska äta dem.
Överst på listan står ostron, på Nordirland. Jag har aldrig ätit ostron någonstans, men ser fram emot att pröva när jag får tillfälle.
Efter att ha läst igenom hela listan måste jag erkänna att jag inte verkar vara särskilt kulinariskt bevandrad, eller i alla fall inte tillräckligt berest för att kunna uppnå The Guardians mål.
Av de 50 maträtterna/livsmedlen har jag endast ätit en:
nr 7 – Macarons från Ladurée i Paris.

Möjligtvis skulle jag kunna räkna in nr 25 också, för jag har faktiskt ätit sushi/sashimi på fiskmarknaden Tsukiji i Tokyo, men jag tror inte att det var på just den restaurangen…
Kanske får jag helt enkelt börja planera mina resor efter den här listan?!
Just nu känns nr 27, kaliforniskt kök, närmst till hands eftersom jag har släkt som bor just i Berkeley.
Har du ätit något från The Guardians lista?

Matfynd

På tal om gårdagens inlägg om etniska matbutiker: idag hamnade jag faktiskt i just en sådan, av en slump. Jag var i Skarpnäck på födelsedagsfika hos en vän, och på vägen tillbaka till t-banan passerade jag en liten livsmedelsbutik som såg lovande ut. Jag kunde förstås inte motstå att gå in – det var ett bra val!
De hade massor av spännande produkter från olika länder; det fanns asiatiskt, arabiskt – och polskt!
Jag tillbringade säkert en halvtimme i butiken, det fanns så mycket att kolla på… Skulle kunnat köpa mycket mer än jag gjorde, men fick begränsa mig efter hur mycket jag orkade bära… Det blev:

Polsk saltgurka, surkål med morötter, inlagd dill (typ som pesto?), mald ängssyra, och serbiskt örtte.

På tepaketet står det Uva/Bearberry, och utifrån bilden gissade jag att det var lingon… men en googling avslöjade att det är mjölon – ett bär jag aldrig hört talas om tidigare.

Lördagslunch: polsk soppa

Dagens lunch bestod, sällsynt nog, av färdigmat, ett helfabrikat: färdig soppa på påse som bara värms upp. Till mitt försvar måste jag säga att det inte är vilken soppa som helst, utan polsk gurksoppa.
Polsk gurksoppa görs på kött, rotfrukter och mjölksyrad gurka, som ger soppan en speciell, saltsyrlig smak. Det  är min absoluta favoritsoppa! Inget slår förstås den hemlagade, som min pappa brukar göra ibland, men den här färdigköpta är ändå helt okej som snabblunch.

Nån gång framöver ska jag laga en egen gurksoppa, då kommer receptet upp här förstås! Tills dess kan jag rekommendera ett besök på Polfood på Torsgatan 49 i Stockholm. Förutom de färdiga sopporna har de en massa spännande och goda grejer: kött, korvar, konserver, godis, bröd  och bakverk.

Jag älskar att gå i s.k. etniska matbutiker, det är lite som en budgetvariant på en utlandsresa. 🙂 Någon gång framöver tänkte jag mig ett besök på Munirs livs i Skärholmen, som jag hört mycket om. Är det någon som har fler tips?

Alla är inte matnördar

Brorsan kom hem från Kina i helgen. Jag såg med spänning fram emot att se vad han hade köpt på sig för kulinariska exotiska ting. Gissa om jag blev besviken när han plockade fram: en påse grönt te. Och inget mer.

”Det var inte så lätt att hitta nån mataffär” var hans förklaring.
”Inte ens snacks eller så, menar du att det inte fanns nånstans?!”, undrade jag förstås.
”Joo, du ska se mitt jätteförråd Pocky som jag köpte ..!”

Kinapinnar?!

Ett lager japanskt (!) godis – som dessutom finns i Sverige – och en påse grönt te, är alltså all matshopping min bror lyckades åstadkomma på tio dagar i Kina. Det är bara att konstatera: alla är inte matnördar som jag.

What to buy… in China

På tal om matkultur i olika länder. Min bror befinner sig just nu i nordöstra Kina. Han är kvar i några dagar till – är det någon som har varit i Kina som vet något särskilt jag borde ”beställa”?

Sedan innan har jag önskat mig spejsade kryddor, teer eller roligt godis.