Bröd med juliga(?) dofter

De flesta kryddor äter vi glatt året runt, utan betänkligheter. Men sen finns det ju smaker och dofter som är starkt förknippade med års- eller högtider. Särskilt julen är väl något av en kryddornas högtid: kanel, kardemumma, nejlika, saffran, kryddpeppar, anis…
Eftersom jag gillar årstider och traditioner tycker jag att det är ganska fint att det finns den här typen av ”säsongssmaker”. Samtidigt tycker jag att det är lite synd att man bortser från vissa kryddor under en så stor del av året.

Särskilt när det gäller saffran, som är en av mina absoluta favoritkryddor, har jag svårt att begränsa användningen till en enda intensiv period i december. Man behöver ju inte ställa till lussebullsbak i februari, men det finns mycket annat gott som man kan göra med det ”gula guldet”! 😉 Gotländsk saffranspannkaka t ex… Eller som en enkel snabbvariant: kesoostkaka smaksatt med saffran. Yum!

Häromdan provade jag att göra ett matbröd med saffran i. Jag utgick från det här receptet hos Anne, men gjorde vissa ändringar (hade bl a lite mjölk i degvätskan, och rev ner en morot i degen). Halvvägs in i baket fick jag dock för mig att jag skulle gå på bio samma kväll, varpå jag var tvungen att förkorta jästiden en aning. Förmodligen var det därför som brödet inte blev helt bra. Lite plattare än förväntat, men ändå mycket gott: lite sött, lite salt, och med mycket smak av saffran!

Idag har jag fortsatt brödbakandet. Jag var sugen på att baka, och tänkte först på kanelbullar. Men eftersom jag bor ensam och endast har ett minimalt frysfack är det ganska dumt att baka bullar utan att ha något sätt att ”bli av med dem”. (Någon måtta får det ju vara på frosseriet, en hel sats kanelbullar äter jag inte upp på egen hand!) Så istället såg jag chansen att göra något lite mer matnyttigt, och bakade bröd – fast med kanelsmak.
Jag kunde ju varit lite kreativ och gjort vilket bröd som helst och kryddat med kanel, men istället googlade jag faktiskt på kanel+bröd. Fann en kanel- och äppellimpa som jag bestämde mig för att pröva. Som vanligt följde jag inte receptet till punkt och pricka, utan slängde ner en näve solrosfrön också.
Dessvärre verkar jag ha haft otur med även det här brödbaket: när jag tog ut limpan kändes den betänkligt tung och kompakt, och uppskuret visade brödet sig vara döbakt. Synd, för det doftar gott och fick en väldigt fin skorpa (jag körde på knepet att slänga in en kopp vatten i ugnen när man sätter in brödet).

Hoppas jag kommer ur den här bakningssvackan snart, annars får jag ge upp jästen för ett tag…

Annonser

One thought on “Bröd med juliga(?) dofter

  1. […] Av pannanochpennan Som jag skrivit om tidigare har mina brödbak inte gått så bra de senaste månaderna. Nu har det inte heller blivit så […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: